Kursområde

Människans växande och livsvillkor

Beskrivning

Kursområdet skall, utifrån beteendevetenskapliga teorier och perspektiv, ge kunskap om människans utveckling, uppväxt- och livsvillkor som individ och samhällsvarelse. Här fokuseras socialisation, identitet och integration och fritidskulturens betydelse i dessa sammanhang.

Antal poäng

10

Lärandets villkor

Mål
Kursen ska väcka intresse för kunskapsfrågorna och ge en grundläggande förståelse för begreppen 'formell kunskap' och 'bildning'. Deltagaren ska få stifta bekantskap med olika bildningsideal och den samhällsdiskussion som förs kring människans lärande. Kursen ska också ge en orientering om huvuddragen de teorier och teorem som är grundläggande inom beteteendevetenskap.

Innehåll
Folkbildningsistoria, Birkas och Fritidsledarutbildningens historia och roll i samhället.

Stifta bekantskap med kulturlandskapet närområdet vid folkhögskolan, Ås och Östersund-Frösön.

Möten med rektor, studierektor och styrelseföreträdare hålls samt val av representanter i olika kommittéer och arbetsgruppper görs och där förmedlas folkhögskoleidén på Birk Folkhögskola.

Introduktion till betéendevetenskaplig teori genom studier av människan som kulturellt och biologiskt fenomen. Mänskligt betéende sett ur individ, grupp och samhällsperspektiv studeras jämsides med fysiolologiska behov och bearbetas nära de erfarenheter som deltagarna bär med sig.

Grundläggande fakta kring kost, vila och arbete och hur det påverkar livsförutsättningarna studeras och tillämpas i anknytning till utomhuspedagogiska moment.

Grundfrågorna kring människan och naturen samt människan och kulturen berörs översiktligt som en grund för kommande kursdelar.

Föreläsningar och samtal. Kunskapskontroll sker genom praktiska test och utvärderingsrapporter.

Kursen genomförs integrerat med Utomhuspedagogik del1 i ett 5-veckorsprogram.

PM skrivs av var och en och presenteras som en sammanfattning av de egna bearbetningarna vid utvärderingar av resp. moment i kursperioden.

Efterbearbetning sker under en dag i seminarieform där PM läggs fram.

1

1

35--39

2,5

Fritid, livsstil och hälsa.

Mål
Kursen skall ge kunskap om olika synsätt på motion och träning och ge tillfälle till att prova på olika fritidsaktiviteter med huvudinriktning mot fysisk aktivitet, i kombination med praktiskt ledarskap. Efter kursen ska deltagaren kunna handleda andra i motionsaktiviteter. Kursen ska också väcka intresse för reflektion kring olika pedagogiska förhållningssätt.

Moment:
Friskvård, livskvalitet och hälsa
Rörelseglädje, fysiologi
Matglädje
Stress
Massage
Hur ändra vanor?
Fritid och hälsa
Första hjälpen

Begreppet lek och rörelsepedagogik studeras såväl teoretiskt som praktiskt. Motivationsfaktorer till träning på motionsnivå och grundläggande kunskap i styrke-, konditions-, koordinations- och rörlighetsträning dvs. allsidig träning.

Hälsorådgivning och samtalsteknik för att vägleda i livsstilsförändring. Orientering metoder för hälsotestning.

Föreläsningar och tillämpningsövningar med test.

Kursen drivs parallellt med Utomhuspedagogik, del 2. Kurserna kompletterar på vissa punkter varandra vilket ska framgå av kursprogrammen.

I kursperioden ingår 2 veckors praktik som är kopplad till utomhuspedagogiskt arbete med handledare som väljs ut i samråd med kursansvarig. Praktikmomenten kan gärna kopplas till flera av teorimomenten i den här kursen.

2

1

50--7

5,0

Fortsättningskurs i hälsofrågor.

Mål
Deltagaren ska utveckla en grundkunskap i de bakomliggande förklaringsmodeller som används för att förstå människan ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Innehåll
Kursen bygger på de tillämpningmomenten i föregående delkurs. Efter kursen ska deltagaren ha tillägnat sig grundläggande teori om människans biologiska och sociala förutsättningar.

Psykologi
Fysiologi
Hälsotestning del II

Lek och rörelse med inriktning på specifika problem som identifierats i föregående kursdel.

Föreläsningar och litteraturstudier.

Analys av företeelser i samhället i form av artiklar.

3

2

40--49

2,5

Kursområde

Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete

Beskrivning

Kursområdet skall, utifrån samhällsvetenskapligt och idéhistoriskt perspektiv, studera enskildas och gruppers möjligheter med avseende på makt, delaktighet, resurser och trygghet. Dessutom skall medvetenheten om demokratins idé och förverkligande i folkrörelser och politiska system fördjupas. En kritisk reflektion görs av fritidsarbetets särskilda uppdrag, dess institutioner och verksamhet i ideell, offentlig och privatsektor. Det offentliga samhällets roll och stöd i dessa sammanhang analyseras.

Antal poäng

10

Fritid, demokrati och samhällsutveckling sett ur olika gruppers perspektiv.

Mål
Det övergripande syftet med kursen är utifrån ett samhällperspektiv ge en grundläggande förståelse för fritidsarbets villkor. Syftet är också att stimulera deltagarna till att reflektera över bakgrunden till de synsätt på fritid och arbete som är och varit dominerande. Särskild tyngdpunkt ges i att stimulera till kritisk reflektion i de två problemområdena
- ungdomar det moderna samhället
- funktionshindrades livsvillkor
Kursdeltagaren ska kunna beskriva och diskutera fritidsverksamhet utifrån iaktagelser på fältet och de samhällsdokument som styr arbetet lokalt och på nationell nivå. Deltagaren ska ha stiftat nära bekantskap med yrkesverksamma och yrkesverksamhet inom fritidssektorn. Kursen ska ge en inledande, konkret erfarenhet av vad estetisk aktivitet av musik- eller dramakaraktär kan tillföra i gruppens och individens utveckling.

Innehåll
Fritidsbegreppet. Filosofi och politiska idéer som styr vårt sätt att använda vår tid med utgångspunkt den moderna synen på arbete och fritid såväl som andra kulturers sätt att se på tid. Fritiden som en arena för fri utövning av konst, musik m.m. och som förändrande faktor i enskildas och gruppers liv och förmåga att delta i samhällsprocessen.

Ekonomiska och juridiska förutsättningar kring de institutioner och företag som är verksamma inom fritidssektorn. Lagstiftning kring ungdomar- och funktionshindrade i problemsituationer tydliggörs genom kontakter med yrkeverksamma på fältet och exempel på arbetssätt.

Särskilt prioriteras ungdomar och funktionshindrade och drivs som teman omfattande vardera 2 veckor (poäng) vardera.

Praktik förläggs till motsvarande 3 veckor (poäng) på platser som kan besvara frågor som ställs i kursens inledningsskede och förordas vara förlagd till en alternativt två arbetsplatser/projekt. Praktikmomentet ska ge en bild och en förståelse för yrkesrollen i samhällsarbetet.

Estetiska och kulturella aktiviteter inom musik och drama förs in som personligt erfarenhetsskapande kurspass under kursveckorna.

Teoriföreläsningar, samtal och arbetsplatspraktik.

Övningspass som tar sikte på gestaltande, förmåga att gestalta sig själv och mellanmänskliga relationer, ska ge vägar att uttrycka erfarenheter i vardagen på ett konstruktivt sätt som erbjuder fler sätt att nå insikt.

Under praktikmomenten skriver deltagarna PM som kan bygga vidare på föregående kursperiods PM.

Handledning sker så att personligt samtal hålls under kursperioden kring både teori- och praktikmoment.

0

1

40--49

10,0

Kursområde

Ledarskaps- och organisationsutveckling

Beskrivning

Kursområdet skall studera ledarskapets olika former, förhållningssätt och förutsättningar samt grupprocesser och grupputveckling i ett socialpsykologiskt och etiskt perspektiv. Här orienteras om ledarrollen enligt skilda pedagogiska teorier och modeller samt organisatoriska och personaladministrativa system där förändringsarbetets mål och metoder är en del.

Antal poäng

10

Fördjupning i ledar- och grupputvecklingsfrågor.

Mål
Deltagaren ska efter kursen kunna leda, planera, genomföra och utvärdera lägerskolprogram för grundskola med kortare lägervistelse i fri natur. Deltagaren ska ha aktivt tränat genomförande av lägerskola som projektuppdrag. Kursen ska ge en förtrogenhet i att reflektera över ledarskaps- och grupputvecklingsfrågor samt att aktivt formulera kunskapsbehov i den egna ledarutvecklingen.

Innehåll
Handledning i interna och externa processfrågor.
Personligt "paper" utifrån de personliga bearbetningar som görs.
Utgångspunkten, principen som utbildningen vilar på kan beskrivas som
en växelverkan mellan teori och praktik.

Exempel på aktiv växelverkan i utbildningen.
Läraren som vägledare.
Samordningsansvar vad gäller tider och övriga resurser kan ligga på såväl deltagare som handledare.
Inleds med ett uppdrag, projekt internt eller externt, där gruppen löser problem allteftersom. Stödfunktion är handledd reflektion i lärande syfte.
Träning i att reflektera.
Utifrån de mönster som upptäcks väcks frågeställningen om finns detta beskrivet i teori och var kan vi ta del av den.

Avgränsade kurser med eget program och litteratur.
Exempel; Psykologi, Utomhuspedagogik. Ligger bredvid varandra i tid

Exempel på växelverkan där ansvaret till största delen ligger på eleven ska finnas.
Läraren kan agera föreläsare såväl som processhandledare där tyngdpunkten i kursen ligger.

Egen text eller annan framställan om teori/praktik under projektet i form av PM.

1

2

35--39

2,5

Personaladministration med arbetsmiljöutbildning

Mål
Kursen ska väcka intresse för arbetsträtt och peka på aktuella fall som belyser vikten av att förstå roller och ansvar på en arbetsplats. Deltagaren ska kunna de mest grundläggande momenten i de arbetsrättsliga regelerna. Kursen ska ge en orientering i arbetsmiljökunskap för arbetsledare. Deltagaren ska få verktyg att lösa de viktigaste administrativa funktionerna kring ett projekt eller arbetslag. Kursen ska öva diskussion och analys av ledarrollens betydelse i ett arbetslag.

Ekonomi
Avtal
Försäkringar
Arbetsmiljölagen
Krishantering
Ledarskap

Fallstudier som tar upp konkreta situationer där kunskap krävs av arbetsledare.

Föreläsningar, övningsuppgifter och litteraturstudier.

Projekt som initieras i andra kursområden tas in och bearbetas ur ekonomisk och administrativ synvinkel.

2

2

50--7

5,0

Pedagogiskt ledarskap i olika organisationer och projekt.

Mål
Kursen ska ska ge grundkunskap i organisationutvecklingsteori och öva analysförmågan med stöd av grundläggande litteratur.

Innehåll
Organisationsförändring i små och stora verksamheter.

Sammanfattande PM som bygger på ledar- och grupputvecklingsavsnitten från kursens början.

Seminarier, eget skrivarbete.

Deltagaren ska visa prov på god förmåga att använda ett vetenskapligt förhållningssät och förståelse.

Slutrapport sker med opponenter och examinator. Arbetet kan samordnas med forskningsmetodik-kursen efter samråd med handledare.

3

2

13--22

2,5

Kursområde

Fritidsarbetets didaktik

Beskrivning

Kursområdet skall genomlysa yrkesroll och yrkesområde ur ett didaktiskt och socialpedagogiskt perspektiv, där särskilt de informella lärprocesserna och folkbildningspedagogiken fokuseras. Kursområdet skall studera och öva relevanta metoder samt skapa medvetenhet om hur fritids-arbetets speciella villkor och mål påverkar dessa.

Antal poäng

10

Didaktiktema - funktionshindrade - socialpedagogik - hälsopedagogik.

Mål
Efter kursen ska deltagaren kunna belysa och analysera de förhållanden i resp. temaområde som avgör olika stategiers möjligheter och begränsningar i förändrings- ock utvecklingsarbete. Kursen ska ge grundläggande faktakunskap i resp. temaområde så som den yrkesverksamme bedöms behöva. Deltagaren ska kunna diskutera och beskriva människans förhållande till samhället vad gäller attityder och handling.

Innehåll
Övergripande problemområde är mänsklig förändring. Här bearbetas under en dag generella förutsättningar för förändring och förändringsarbete. Rollen som 'förändrare' tas upp till bearbetning i anknytning till pedagogisk teoribildning.

Pedagogik för funktionshindrade
Kursen ska ge kunskap om fritidens betydelse för människor med funktionshinder. Kursen skall ge kunskap om metoder inom fritid för att höja livskvaliteten hos människor med funktionshinder. Grundläggande teori om funktionshinder och handikapp. Fritidens betydelse. Handikappidrott. Friluftsliv trots funktionshinder. Grupparbete. Fritidsledarens möjligheter. Therapeutic recreation. Arbetsmodeller ute i yrkesfältet belyses och analyseras.

Hälsopedagogik
Kursen skall ge en grund att stå på för den som vill anknyta till aktuellt hälso- och friskvårdstänkande i sitt framtida yrkesutövande. Nulägesanalys av hälsoläget (olika metoder samt exempel på innehåll). Friluftsliv och hälsa samt anatomi, fysiologi och massage. Mental träning och stresshantering. Mat, miljö och hälsa. Friskträning, alternativ- och skadeförebyggande träning. Rörelseglädje. Olika träningsmodeller.

Socialpedagogik
Kursen ska ge möjligheter till fördjupning inom ämnet socialpedagogik: Projektarbete inom adekvat ämne.
Arbetsverktyg för socialt arbete.
Personlighetspsykologi, gruppsykologi, manligt/kvinnligt, sexualitet, incest, kriminalitet, ungdomsbrottslighet berörs i olika omfattning beroende på behoven i deltagargruppen.

Gemensamma (stor)-föreläsningar och fördjupning i respektive temaområde under handledning temaansvarig lärare.

Projektarbetet ska föredras inför flera studiegrupper och leda till diskussioner i seminarieform. Företrädare från yrkesfältet kan bjudas in som referensgrupp på initiativ från deltagare eller ansvarig lärare.

Lektioner och gästföreläsningar
Inläsning av litteratur
Grupparbete

1

1

13--22

5,0

Temastudier med valbar inriktning (se år 1)

Hälsopedagogik
Socialpedagogik
Pedagogik för funktionshindrade

Föreläsningar, projektarbete

2

2

13--22

5,0

Kursområde

Fritidskultur och fritidsarbete som forskningsfält

Beskrivning

Kursområdet skall presentera grunderna i kvalitativa såväl som kvantitativa metoder inom sam-hälls- eller beteendevetenskaplig forskningsmetod. Här studeras också aktuella och relevanta teorier och forskningsresultat. Kunskaperna tillämpas, under handledning, i ett eget valt uppsatsarbete.

Antal poäng

10

Kvalitativa metoder och fältarbete.

Mål
Kursen ska väcka intresse och en första förtrogenhet med observations- och fältarbete vid studier av människor enskilt och i grupp. Efter kursen ska deltagarna ha grundläggande kunskap i intervjumetodik samt vara orienterad om hur enkätkonstruktion fungerar i ett vetenskapligt arbete. Kursen ska aktualisera diskussionen kring vad kunskap är och ge träning i att diskutera detta.

Innehåll
En intervjuarutbildning följt av ett datainsamlingsarbete där struktur och instrument upprättats av en organisation, institution eller företag inom fritidssektorn. Datainsamlingsmetoden är intervju/enkät och fokus ligger på att nå ökad insikt i de problem som är grundläggande för undersökningar som ska kartlägga mänskliga attityder, värderingar och/eller livsvanor.

Introduktion till kvalitativ forskningsmetod.

Planering, genomförande och rapportering av undersökningar.

Skillnad mellan vetenskapliga undersökningar och undersökningar med särskilda intressen och behov.

Föreläsningar och datainhämtning på fältet.

För godkännande krävs aktivt deltagande i datainsamlingsarbete på fältet och inrapportering av data.

1

1

8--12

2,5

Sammanställning och uppföljning av en mindre enkät/intervju-undersökning.

Mål
Kursdeltagaren ska ha övat handgripligt att tillämpa metoder för datainsamling. Kursen ska ge en representativ bild av hur kunskpssökande fungerar i en yrkesmässig verksamhet.

För övrigt hänvisas till föregående delkurs som är en förutsättning för detta steg.

Reflektion och litteratursökn, skrivarb.

Undersökningsansats och utformning utgörs av samarbete med organisationer eller företag som har för verksamheten framtagna problemställningar. Handledning delas av lärare och externa sakkunniga i undersökningsmetoden.

2

1

13--22

2,5

Forskningsmetodik - Kvantitativa metoder och statistik.

Mål
Kursen ska ge grundläggande kunskap om undersökningsuppläggning och belysa vilka faktorer som påverkar valet av metod. Deltagaren ska efter kursen ha övat att tolka data i en undersökning.

Innehåll
Undersökningsuppläggning med hypotesprövning.
Tolkning och sammanställning av data.
Statistiska metoder och presentationsformer.

Seminarier med utvecklade reflektioner eget arbete som opponeras av övriga gruppmedlemmar.

Eget skrivarbete avlöst av handledning och seminarier.

3

2

40--49

2,5

Rapportskrivning - Slutrapport

Mål
Kursdeltagaren ska efter kursen kunna skriva och lägga fram rapport samt leda seminariediskussioner kring frågeställningar som kännetecknar yrkesområdet.

Innehåll
Sista delen i kursen innebär att forma en helhet av de delmoment som gjorts i tidigare avsnitt. Produkten blir en studie utifrån den egna förändrings- och lärprocessen till ledare.

Utgångspunkter i gjorda iaktagelser och undersökningar på fältet.

Eget skrivarbete.

Slutseminarium med opponenter.

4

2

8--12

2,5

Kursområde

Förstärkning av kursområden

Beskrivning

Här skall ett aktivt val göras i grupp eller individuellt att fördjupa studierna i ett av de grundläggande kursområdena. Den här delen ska vara processinriktad och ta vara på individens eller gruppens initiativkraft och förmåga att utveckla kunskap.

Antal poäng

10

Ämnesfördjupning i något av de fem kursområdena. (Se ovan.)

Planeras under handledning och beskrivs i PM i starten av kursperioden. PM'et ska tydliggöra ambitionsinriktning och leda till målformulering i flera steg.

Litteratur, studiebesök m.m. beskrivs och motiveras förtlöpande gentemot handledare och är en del av kursens innehåll strukturera.

En veckas praktik ska användas som resurs för att göra nya fälterfarenheter, datainhämtning m.m.för att skapa klarhet i frågeställningar som väcks i kursen.

Projektform med dokumentationskrav för resp. delt.

Studiearbetet bör läggas upp så att det kan utvecklas i samklang med projekt som bedrivs ute på fältet eller via fördjupade litteraturstudier som under längre tid möjliggör bearbetning av en eller flera mer omfattande frågeställningar.

Handledare utses för enskilda eller studiegrupp bland lärare med relevant komptens i resp. kursområde.

Redovisningsseminarier planeras så att de kan erbjudas andra studiegrupper närvaro eller aktivdeltagande.

1

1

8--12

2,5

Ämnesfördjupning

Forts. fr. del 1 enl. dokumentation och handledningsrapporter.

Feedback och handledn. i konkreta situationer.

Handledarna genomför handledningsrapporter som ska tydliggöra läget i den pågående ämnesfördjupningen.

2

2

40--49

5,0

Ämnesfördjupning

forts. från del 2

Projektinriktade studier.

Projekthandledning.

Slutseminarium med rapporter eller arbetsprover som diskuteras och bedöms av handledare och studiegrupp.

3

2

8--12

2,5

Kursområde

Utomhuspedagogik (lokal profil)

Beskrivning

Fritidsledarutbildningen på Birka Folkhögskola är sedan 30 år profilerad mot friluftsliv. Birka Folkhögskolas närhet till stora turist- och rekreationsområden samt vidsträckt natur med fjäll, skog, vatten och vattendrag sätter en tydlig prägel på utbildningen.

Kursen ska ge förutsättningar för var och en att förkovra den egna personliga plattformen i uteliv. Kursen ska förbereda deltagaren i att pedagogiskt, säkerhetsmässigt och upplevelsemässigt kunna leda och skapa aktiviteter som håller aktuella krav och förväntningar gentemot skola, barnomsorg och föreningsliv såväl som annan kommersiell verksamhet.

Friluftsliv studeras, alla årstider, sett som en kreativ resurs i samhällsarbete och turism.

Kursen ska ge baskunskaper om natur, kultur, och ett urval av tekniker och metoder inom friluftsliv.

Olika traditioner för vägledning i uteliv ska belysas och exemplifieras för att erbjuda ett urval av möjliga vägar att gå vid planering och strukturering av utomhuspedagogisk verksamhet av vitt skilda slag.

Skidåkning som aktivitetsfält är ett profilområde som ges särskild tyngd. Här ges grundutbildning enligt skidorganisationernas utbildningsplaner för ledare/instruktörer samt ytterligare en utbildningsnivå inom alpin skidåkning. Den egna profileringen inom "lekfull skidåkning" tar särskilt utgångspunkt i teorier om lekens betydelse för upplevelse och utveckling av rörelsefärdigheter för alla åldrar. Delområden är alltså: tur- och terrängskidåkning, längdåkning, backhoppning, telemarksväng, snowboard och alpin utförsåkning i slalomanläggningar samt skidbestigning i högfjällsterräng.

Tillämpningsmoment och praktik eftersträvas med uppdrag i yrkesverksamhet och med handledare från yrkesfältet.

Reflektion kring gjorda erfarenheter är den centrala lärmetoden och följs upp med skriftliga PM och seminarier. En vägledande idé för lärandet är söka sammanflöde mellan känsla, tanke och agerande. Vår utgångspunkt är att man genom detta som ledare bättre kan verka med ett kreativt förhållningssätt till både människor och natur.

Mål:
Deltagaren ska efter kursen vara väl förberedd att ta yrkesmässigt ansvar för aktiviteter inom uteliv, alla årstider. Förmågan att planera och utvärdera prövas och godkänns i kursens senare moment.

Arbetsformer:
Litteratur förs in som ett svar på kunskapsbehov i gruppen eller hos den enskilde kursdeltagaren och är till större delen projektinriktad.

Antal poäng

20

Utomhuslärandets villkor med vandring och primitivt uteliv

Huvudavsikt: Att i lugn miljö introducera begreppen "lärande och uteliv", människosyn och kunskapssyn i samtal varvat med vandring och lägerliv.

Mål
Att tydliggöra den egna och gruppens förståelse för utomhuslärandets villkor. Deltagaren ska efter kursperioden ha tydliggjort sin egen förmåga och kunna uttrycka sina egna utvecklingsområden mot att bli ledare i utomhuspedagogisk verksamhet. Deltagaren ska också efter kursen kunna beskriva och planlägga för läger- och gruppaktiviteter av grundläggande karaktär samt ha fått konkret personlig erfarenhet friluftsliv av primitiv karaktär i skogmiljö samt kortare vandring i högfjällsmiljö.

Huvudmoment
Att studera på folkhögskola, friluftsteknik, fjälltur, naturkunskap, skogsläger, reflektion enskilt och i grupp kring gjorda erfarenheter med anknytning till beteendevetenskaplig teori.

Kursen inleds på Birka Folkhögskola och dess närmiljö inomhus såväl som utomhus. Folkhögskoleintroduktion och fjällturförberedelse. Tydliggörande av kursuppläggningen.

Veckomoment
#1 Fjälltur i Storulvån, Sylarna, Blåhanmmaren -området.
#2 Fördjupad reflektion kring erfarenheterna under fjällturen. Samtal kring värderingar, människans lärande m.m. samt forts. friluftsteknik.
#3 Som föregående vecka samt inslag av träning i olycksfallsberedskap.
#4 Som föregående vecka samt planläggning av höstskog/vatten-vecka.
#5 Höstskog/vatten-vecka i Stavre, Gimån med primitivt lägerliv och grunder i kanotpaddling.

Perioden avslutas med en dags efterbearbetning.

Kursdeltagarna skriver PM som ska tydliggöra de erfarenheter som gjorts under kursperioden.

Metod
Kursen baseras främst på erfarenhetslärande och i andra hand i informationsgivande.

Vi bygger läger med grundläggande funktioner för mat, vatten och vila där gruppens förmåga att uppfatta behov och se lösningar är en av utgångspunkterna. Handledaren jobbar tillsammans med kursdeltagarna i ett ömsesidigt lärande.

Fjällturen byggs upp så att omfattningen anpassas i omfattning efter deltagarnas förmåga och erfarenhet. I det aktuella området finns stora variationsmöjligheter i turuppläggning där både fjällskog, sjöar och högfjäll kan ingå.

Den inbördes ordningen i kursveckorna diskuteras i kursledargruppen och anpassas efter de förutsättningar som uppfattas under innevarande år.

Veckomoment ute i fält kan vara fyra dagar i omfattning och en femte dag kan utgöra efterbearbetning. Förlängda veckomoment kan diskuteras i kursledning och kursgrupp under resp. innevarande kursår och få till följd att längden på kursveckor varierar men i genomsnitt varar 5 dagar.

"Learning by doing" används på så sätt att begreppsbildning sker genom aktiva försök och hantering av problem som på ett naturligt sätt finns i kursmomenten. Detta gäller både i planering och genomförande.

Kursen integreras med Människans växande och livsvillkor, del 1, under de 5 veckorna.

1

1

35--39

2,5

Naturstudier, pedagogik, samhällsplanering och skidinstruktörsutbildning.

Mål
Kursen skall utveckla insikter om skidåkningens historiska, fysiologiska, psykologiska, kulturella förutsättningar samt ge orientering om anläggningar för skidturism.

Innehåll
Teori samt praktiska övningar inom skidlek med bl a telemark och backhoppning, utförsåkning, längdåkning, samt turåkning i skog och på fjäll med tonvikt på säkerhet orientering skydd mot kyla etc.

Vinterlandskapet som arena för fritidsaktivitet samt anläggningar och andra former för stimulans att ta del av uteliv i vardagen.

Hinder för barns- och ungdomars möjligheter att bedriva ett aktivt liv ute. Kontakter med kommuners företrädare och inblick i samhällsplanering.

Växter och djur i vinterlandskapet. Biologi och ekologi med exempel från känsliga naturområden. Naturvård och arbetssätt för att värna om en uthållig frilufts- och naturmiljö.

Grundutbildning för instruktörer i längd-, tur-, alpin-, telemarkskidåkning och snowboardåkning.

Allmän utrustningskunskap och friluftsteknik på vintern.

Föreläsningar varvat med tillämpade kursmoment ute på snö i fri terräng och i sportanläggningar.

Skidåkning är en aktivitet med brett motivområde, upplevelserna är grund för teoretiska analyser. Arbetet bedrivs med kontinuerliga samtal varje vecka och oftast dagligen. I samtalen berörs både litteratur och personliga iaktagelser.

Instruktörsutbildningsmomenten och naturstudier sker med huvudsakligen ute med vissa reseinslag i länets fjällområden. Utrustning för resp. moment står den enskilde deltagaren för.

Krav för godkännande är ett aktivt deltagande i alla moment.

2

1

50--7

5,0

Friluftsliv vid fjäll och hav - Studieresa

Mål
Efter genomgången kurs skall deltagarna ha lärt sig en metod för att själv kunna organisera och leda
motsvarande. Deltagaren ska också ha lärt sig speciella färdigheter för friluftsliv vid fjäll och hav samt fått fysiska, psykiska och kulturella upplevelser.

Innehåll
Planering, transporter, ekonomi, information, verksamhet (vistelser och färder, studera lokal kultur). Träning i ledarskap i fri natur.

Kursen genomförs i en natur som innehåller fjäll, glaciärer och snöfält, brant terräng, fjordlandskap. Klimatet varierar från vinter till vår och sommar.


Kanotturutbildning

Mål
Att planera, genomföra och utvärdera en veckotur med canadensarpaddling på grundläggande nivå.

Innehåll
Lägga i och ta upp canadensaren
Kunskap i att läsa strömmande vatten och bakvatten.
Paddelteknik: akter-/förpaddling, rytm, J-drag, sidodrag, hävdrag, färjning
Övning lättare-strömmande-vatten-paddling.
Säkerhet. Kunna simma 200 meter och godkännt livräddningsprov.

Studieresemomentet

Innehåll
Fritidsledarutbildningen kan organisera studieresor till länder i och utanför Norden. En studieresa skall ha samband med utbildningen. De olika momenten skall vara planerade i anslutning till något eller några av de problemområden som utbildningen arbetar med. Studierna kan förläggas till olika platser i det land eller de länder dit resan går för att ge deltagarna möjligheter till allsidig belysning av de ämnen som studeras.

Resa som projekt.

En studieresa eller kurs utomlands skall som regel inte planeras för kortare tid än en vecka. Studieresa utomlands som bedrivs i form av turistresa där studiebesök ingår, men där momenten inte utgör en del i andra studier bör inte godkännas. För förberedelse och efterarbete av utlandsförlagd studieresa eller kurs skall avsättas tid som svarar mot resans omfattning och ambitionsnivå. Förberedelsearbetet beträffande studieresor när det gäller grundfakta fördelas i studiegruppen och bedrivs i projektform. Förberedelsearbetet för utlandsförlagda kurser kan t ex ske genom arbete i studiecirkelform eller motsvarande.

Deltagarna samlas för att göra delsummeringar av intryck och upplevelser. Sådana bör därför alltid läggas in i resplanen t ex i form av dagboksanteckningar. I planeringsarbetet för resan skall också ingå hur erfarenheterna är avsedda att bli bearbetade och dokumenterade då resan är avslutad.

Krav för godkänd: Att ha planerat, genomfört och utvärderat kanottur och högfjällstur integrerade i studieresan.

3

1

13--22

2,5

Liv vid vatten och lägerskola i fjällmiljö.

Mål
Deltagaren ska efter kursen ha fått kunskap och metodexempel för att kunna utforma och genomföra utmhuspedagogiska pass med grundskoleelever som är inriktade mot växter och djur vid vatten och i fjällskogsmiljö. Kursen ska ge en bekantskap med aktuella, ekologiska frågeställningar.

Strömmande vatten och fjällsjöar.
Vandring och paddling.
Växt-, djur- och fågelliv.
Metoder att levandegöra naturkunskap i friluftsliv.
Ledaruppdrag i lägerskola med ansvar för planering, genomförande och utvärdering.
Kulturfärd med historiska teman i anknytning till exempelvis, pilgrimsvandring, fäbovallsliv, samisk kultur m.m.

Planering, genomförande och utvärdering av projekt

Samverkan med STF-Storulvån eller andra aktörer alt. direkt med aktuell skola/skolor.

4

2

35--39

2,5

Utomhuspedagogik - Vinter II

Mål
Deltagaren ska kunna beskriva och använda aktuell kunskap om naturvård vid planering av utomhuspedagogisk verksamhet. Kursen ska ge metoder och exempel på naturstudieuppläggning i vinterlandskapet som kan väcka diskussion om uthållig naturmiljö och människans förhållande till naturen. Deltagarna ska ha utvecklat instruktörskunskap och ledarfärdighet på fortsättningsnivå inom skid- och friluftsliv.

Vinterekologi. Naturpedagogiska metoder på vintern i olika miljöer.

Fortsättningsutbildning för instruktörer i

Tur (Färdledarkurs enl. STF's utb.plan)
Vildmarksliv - Vinter
Telemark -
Snowboard - (Enl. Fril.främj. utb.plan)
Alpint -
Säkerhet
Pedagogik anpassad för arbete i turistnäring såväl som föreningsliv.

Tillämpade kursmoment som kräver aktivt deltagande för godkännande. Praktiska test ligger inlagda i delmomenten. Fullt godkännande förutsätter handlag med praktiska delar och teoretisk förståelse som prövas i konkreta studieuppgifter.

5

2

50--7

5,0

Högfjällskurs - Studieresa del II. (Se år 1)

Mål
Deltagaren ska efter kursen kunna leda och planera för pedagogisk verksamhet i högfjällsterräng. Deltagaren ska behärska de grundläggande säkerhetskriterierna. Kursen ska ge en utökad kunskap om norsk natur och kultur samt kunna sammanfatta det med multimediateknik.

Ledarutbildning i alpin turgång på skidor.
Vägval och säkerhetsteknik.
Natur- och kulturkunskap i fjordlandskapet.
Ledaruppdrag för 1-2 dagsturer.
Friluftsfilosofi.

Presentation av resan i multimedia-form. (Samordnas med mediautbildning.)

Projektinriktade studier med ledaransvar under handledning.

Godkännande bygger på aktivt ansvarstagande för kursen som projekt.

Examination sker med dokumentation i multimediaform samt personlig feedback på egna insatser under projektet.

6

2

13--22

2,5

Kursområde

Praktik

Beskrivning

Inom ovanstående kursområden ingår 12 poäng handledd praktik som i förberedelse och upp-följning bearbetas teoretiskt. Praktiken skall ge kunskap om arbetsplatsens sammanhang, organisation, fackliga och ekonomiska förutsättningar samt erfarenhet och övning av administration, verksamhetsformer och metoder.

Antal poäng

12

Praktik inom kursområdet "Samhälle, fritidskultur och fritidsarbete".

Praktikinnehållet ska spegla arbete i öppen verksamhet som primärt bedrivs av kommuner eller annan offentlig institution. Om liten erfarenhet från kommunal fritidsverksamhet eller annan barn- och ungdomsverksamhet finns sedan tidigare så prioriteras det vid val av plats.

Dokumentationen förutsätter en dagbok som grund och avslutas med ett formellt hållet PM.

1

1

40--49

3,0

Metodpraktik i utomhuspedagogisk verksamhet.

Om deltagaren har tidigare erfarenhet i motsvarande verksamhet ska pedagogiskt ansvar för planering, genomförande och uppföljning betonas. Om endast liten erfarenhet finns ska betoningen vara att följa en ordinarie verksamhetsutövare i dennes arbete.

Praktikmomentet dokumenteras i PM enl. riktlinjer som utpprättas av ansvarig lärare. Handledare på fältet utses.

2

1

52--1

2,0

Praktik i ämnesfördjupning.

Praktikmomentet kan förläggas löpande under längre period på kvällar och helger alternativt till arbetsplats där en återkommande praktik kan göras under tvåårsperioden.

Dokumentation ska ske med PM alternativt som del i den större dokumentationen i ämnesfördjupningen. Handledare på fältet ska utses.

3

1

8--12

1,0

Praktik i ämnesfördjupning.

Praktik i arbete med funktionshindrade ska prioriteras om det ej funnits med i tidigare dokumenterad praktik. Ämnesfördjupningen kan ha en teorifrågeställning som går att anlägga mot funktionshinder såväl som ungdomsarbete eller ytterligare annan målgrupp.

Löpande dokumentation i form av dagbok som följs upp av handledare med personligt samtal och muntlig rapportering i studiegruppen.

4

2

40--49

3,0

Metodpraktik i utomhuspedagogisk verksamhet.

Praktik kan med fördel omflyttas till sommarperioden om tidigare metodpraktik gjorts under vinterförhållanden. Praktikmomentet ska främst innehålla ledaruppgifter med pedagogiskt ansvar för planering genomförande och uppföljning.

Handledare på fältet utses och den lärare med ämnesansvar som anknyter till praktikplatsens verksamhet genomför handledning med feed-back till den enskilde kursdeltagaren.

5

2

51--1

2,0

Praktik i ämnesfördjupning.

Praktikmomentet kan med fördel förläggas i verksamhet som deltagaren praktiserat i tidigare för att få kontinuitet gentemot arbetsplatsen. Detta praktikmoment kan också förläggas som 'fortlöpande praktik' där verksamheten bedrivs som kvälls- eller helgaktiviteter inom föreningsliv eller annan aktör.

Handledare på fältet utses samtidigt som en lärare från utbildningen är handledare och kontaktperson. Dokumentationen anpassas till praktikmomentets utformning men kan vara en del i ett arbete i någott av de övriga ämnesområdena.

6

2

8--12

1,0