Kejsar'n
och det hemlösa barnet
Julbetraktelse av Kenneth Hermansson på Birkas terminsavslutning
17 december 2004
Vad menas egentligen med en julbetraktelse? Det har jag funderat på sedan jag fick uppdraget att hålla en sådan på Birkas julavslutning. Den ordagranna betydelsen måste väl vara att betrakta julen. Alltså, att försöka se på julen och fundera kring vad den innebär.
Julen handlar om produkter och inköp?
Det man då ser allra först och får anledning att fundera
kring är väl reklamen för alla julprodukter. Köp en
platt TV, en ny mobiltelefon, en digital videokamera! Jul handlar antagligen
om elektronik och modern kommunikation. Att använda sina pengar klokt
genom att inköpa de rätta prylarna! Det är åtminstone
julannonsernas budskap. Ska jag gå på det för att få
en riktigt god jul? Affärsmännens goda jul. Nja…
Fest, mat och dryck?
Ett annat sätt att betrakta julen är kanske att se på
dess bakgrund. Varifrån kommer den, Varför, När och Hur
började den? Jag kan inte alla svaren men jag tror att ordet jul:
(j - u – l ) kanske har samma betydelse som ordet hjul: (h –
j – u – l). Och det syftar antagligen då på årshjulet
som roterar mellan midvinter och midsommar. Årets mörkaste
tid måste kanske lysas upp med en fest kring mycket mat och dryck.
En fest med mjöd och griskött som hjälper hjulet att vända
och påbörja ett nytt varv. Mot midsommar.
Kejsarn i Rom
Mycket mat och många klappar, ja det var säkert vad kejsarn
i Rom hade vant sig vid. En av Birkas kurser gjorde i våras en resa
till Provence och i den nästan 3000 år gamla staden Glanum
såg vi Octivianus triumfbåge. Den byggdes på hans befallning
och till hans ära eftersom han då, från år 49 före
Kristi födelse var guvernör i landskapet Provincia i Romarrikets
utkanter. 18 år senare utsågs han till kejsare, med namnet
Augustus.
Octavianus,
sedermera kejsar Augustus triumfbåge i Glanum,
Provence
Mot den bakgrunden kan det vara intressant att läsa några rader ur Julevangeliet:
| Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. (Lukas 2:1) |
Hela världen! Skattskrivas! Varför då? Jo kejsarn nöjde sig kanske inte med residenset i Rom och lantstället i Provence. Han ville ha mer, mycket mer. Då behövde en hel världs skatter ställas till hans förfogande. Detta kejserliga världsherravälde, med dess strävan att nå allt längre, ska antagligen förstås som en bakgrund till den berättelse som kallas julevangeliet. Här kommer några ytterligare rader ur den berättelsen. De handlar om Betlehem, Josef och framförallt Maria:
| Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns något rum för dem. (Lukas 2:7) |
Kontraster så det förslår!
Tala om kontraster kring julen och dess huvudgestalter! Å ena sidan
kejsarn med världsherravälde och sommarställe i Provence.
Å andra sidan ett nyfött barn i en fårkrubba. Ett barn
och en familj som det inte fanns något rum för.
Egentligen är detta inte alls en särskilt ovanlig kontrast. Rika och fattiga har funnits i alla tider. Rejäla orättvisor kan man hitta överallt. De finns också i vårt vackra Jämtland. Men ska det vara så? Och hur länge dröjer det innan det blir verklig rättvisa i världen?
Folkbildning?
Hur länge det dröjer, har jag ingen aning om. Men jag tror inte
att det ska vara så. Jag hoppas på något bättre
Och jag vill gärna kämpa för den tron och det hoppet. Det
tycker jag förresten hör till folkbildningens uppgifter. Alltså,
inte att slå vakt om kejsarens maktsträvanden. Utan om det
hemlösa barnet. Att slå ett slag för dem som är i
underläge, för dem som står utanför, för dem
som ingen räknar med och kanske inte ens vet om!
Så efter att ha betraktat saken, och vid närmare eftertanke, tycker jag inte alls att jul har med tekniska prylar att göra. Inte ens med mat och dryck.
Jag vill mycket hellre ställa det fattiga och hemlösa barnet i centrum. Och ni får tolka mig precis hur ni vill. För nu är min betraktelse slut. Jag tackar för mig och önskar er alla: